Frågor och svar
Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi brukar få. Frågorna är indelade i olika kategorier.
Avfall och skräp
Hur ofta hämtas mina sopor
Frågor om hämtningsintervall besvaras av renhållarna, LSR (Svalöv) eller Nårab (Klippan, Perstorp och Örkelljunga).
Hur ofta sker slamtömning av min avloppsbrunn?
Normalt ska tömning ske minst en gång per år, eller oftare för att säkerställa funktionen av anläggningen. Frågor om när tömning sker besvaras av renhållarna, LSR (Svalöv) eller Nårab (Klippan, Perstorp och Örkelljunga).
Var kan jag få svar på en faktura om sophämtning eller slamtömning?
Fakturafrågor gällande sophämtning eller slamtömning besvaras av renhållarna, LSR (Svalöv) eller Nårab (Klippan, Perstorp och Örkelljunga).
Vad gör jag om grannfastigheten är ovårdad?
Om din grannfastighet (hos privatperson eller verksamhet) är ovårdad bör du i första hand prata med din granne och berätta om vad du sett så att grannen har möjlighet att göra det bättre.
Om grannen inte städar kan du
- Kontakta din kommuns samhällsbyggnadsnämnd för hantering enligt Plan- och bygglagen om det gäller ”saker” (till exempel barns leksaker), byggvaror eller om trädgården är ovårdad.
- Lämna ett klagomål till miljöförbundet om avfallet består av vanliga ”sopor” (som ska ligga i sopkärl). Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva nedskräpningen i formuläret.
Vad gör jag om det är skräpigt på landet, i skogen eller annan allmän plats?
På platser såsom torg, gator och parker eller i skogen och på landsbygden där man som allmänhet får röra sig fritt, ansvarar kommunen för att ta hand om nedskräpningen. Kontakta därför den kommun där du hittat skräpet. Vissa kommuner har speciella formulär eller e-tjänster för detta på sina hemsidor. Generellt vill de att du bifogar en karta och uppgifter om vad nedskräpningen i stora drag består av och hur mycket.
Är det något akut, tex pågående utsläpp kontakta räddningstjänst.
Vad kan jag göra om det är skräpigt längst med allmänna vägar?
Trafikverket har ansvar för skötsel längs med allmänna vägar. Man kan felanmäla på trafikverkets hemsida.
Var kan jag som privatperson lämna avfall från renoveringsarbete?
Du kan lämna ditt byggavfall på en återvinningscentral. Du har redan betalt genom ditt abonnemang för sophämtning.
Var kan jag som har ett företag lämna mitt avfall?
Verksamheter såsom till exempel ”byggfirmor” får inte lämna sitt verksamhetsavfall på återvinningscentral, de får vända sig till entreprenörer i avfallsbranschen.
Hur ska eternit tas omhand?
Avfall som innehåller asbest ska samlas i täta förpackningar, till exempel i plastsäckar som försluts och märks med en varningstext som innehåller ordet "Asbest". Kontakta renhållarna i din kommun LSR (i Svalöv) eller Nårab (i Klippan, Perstorp och Örkelljunga) för vidare information om korrekt hantering av exempelvis eternit.
Var kan jag slänga gamla kemikalier eller målarfärg?
Du kan lämna kemikalier eller målarfärg på en återvinningscentral. Du har redan betalt genom ditt abonnemang för sophämtning.
Får jag elda trädgårdsavfall?
Trädgårdsavfall ska i första hand komposteras på fastigheten eller lämnas till kommunens återvinningscentraler. Det går också att abonnera på trädgårdsavfallskärl som renhållarna kommer och tömmer var 14:e dag under mars-november. Grövre vedartat trädgårdsavfall får användas som ved i den egna pannan, förutsatt att virket är torrt och att eldning sker på rätt sätt.
Får man elda avfall?
Det är förbjudet att elda upp alla typer av avfall. Avfall ska lämnas på återvinningsstationer eller återvinningscentraler för korrekt hantering.
Att elda upp avfall är ett miljöbrott och kan leda till en åtalsanmälan.
Avlopp
Hur ofta hämtas mina sopor?
Normalt ska tömning ske minst en gång per år, eller oftare om det krävs för att säkerställa funktionen av anläggningen. Frågor om när tömning sker besvaras av renhållarna, LSR (Svalöv) eller Nårab (Klippan, Perstorp och Örkelljunga).
Var kan jag få svar på en faktura om slamtömning?
Fakturafrågor gällande sophämtning eller slamtömning besvaras av renhållarna, LSR (Svalöv) eller Nårab (Klippan, Perstorp och Örkelljunga).
Kommer min fastighet att behöva anslutas till det kommunala spillvattennätet?
Varje kommun har en strategi för utbyggnad av det kommunala spillvattennätet där det framgår vilka områden som kommer att anslutas inom överskådlig tid. För information om detta kan du kontakta NSVA respektive Klippans kommun.
Min fastighet kommer med i ett nytt kommunalt verksamhetsområde. Måste jag koppla på mig?
Enligt domslut från Mark och Miljööverdomstolen är anslutning till det kommunala reningsverket i regel det miljömässigt lämpligaste sättet att omhänderta avloppsvatten när fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde för spillvatten.
Om du inte kopplar på din fastighet till det kommunala spillvattennätet kommer vi därför att förelägga dig att ansluta fastigheten om inte särskilda skäl föreligger.
Jag har precis köpt ett hus med enskilt avlopp, vad behöver jag tänka på?
Ett avlopp räknas som miljöfarligverksamhet och det behövs därför tillstånd för att anlägga ett nytt eller göra ändringar på en befintlig anläggning. Tillståndet hör till fastigheten och inte personen som har ansökt om att inrätta avloppet från början. Som ny fastighetsägare bör du alltid se till att du får tillståndet för anläggningen. Både för att veta utformningen och placeringen eller om där är någon skötsel du behöver göra. Tillståndet är också något vi kan komma att efterfråga om vi gör tillsyn på din fastighet.
Vad behöver jag som fastighetsägare göra för att skötta om mitt avlopp?
Vad du behöver göra för att sköta om ditt avlopp beror på vilken typ av anläggning du har. Några generella punkter som gäller alla typer av anläggningar är:
- Tänk på vad du spolar ner, i toaletten ska bara bajs, kiss och toapapper spolas ner. Allt annat kan skada anläggningen.
- Håll marken kring anläggningen fri från växtlighet, träd och annan växtlighet med djupa rötter kan lätt tränga in i avloppets ledningar och orsaka stopp eller skador.
- Överbelasta inte avloppet, anäggningen är dimensionerad för en viss belastning att tillföra mer vatten än detta kan orsaka haverier eller stop.
Hur mycket måste mitt avlopp rena?
Miljöförbundet utgår från två olika nivåer på rening, antingen normal skyddsnivå eller högskyddsnivå. Hög skyddnivå gälller i eller runt känsliga områden, som till exempel Natura 2000-områden, naturreservat, övergödda vattendrag eller vattenskyddsområden.
En bedömning görs seperat för både miljöskydd och hälsoskydd. En anläggning kan behöva klara kraven för normal skyddsnivå för både miljöskydd och hälsoskydd, hög skyddsnivå för antingen miljöskydd eller hälsoskydd eller hög skyddsnivå för både miljöskydd och hälsoskydd.
Avloppsledningar
Vad gör jag om jag upptäcker råttor i avloppsledningar?
Om du upptäcker råttor i avloppsledningar kan du kontakta VA- enheten i din kommun.
Buller
Vad gör jag om jag störs av buller eller andra ljud från en täkt?
Om du känner dig störd av buller från en täkt bör du i första hand prata med verksamhetens representanter. Fortsätter problemet har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Vad gör jag om jag är störd av buller från en industri eller annan verksamhet?
Om du känner dig störd av buller från en industriverksamhet bör du i första hand prata med verksamhetens representanter. Fortsätter problemet har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Vad gör jag om jag störs av en luftvärmepump eller poolpump?
Om du störs av buller från din grannens luftvärmepump eller poolpump bör du prata med grannen. Detsamma gäller hyresrätt eller bostadsrätt, då bör du prata med fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen.
Kanske kan pumpen byggas in eller ni kan komma överens om att den är avstängd vissa delar av dygnet.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Djur som far illa
Du kan anmäla bristande tillsyn av djur till Länsstyrelsen.
Du når Länsstyrelsen på telefon: 010-224 10 00 (växel). Telefontider: måndag klockan 13.00-15.00 samt tisdag-fredag klockan 09.15-11.15.
Eldning
Hur mycket får man elda i kamin/trivselelda?
Det finns en nationell praxis som säger att trivseleldning ses som godtagbart 2 dagar i veckan 4-6 timmar åt gången. Detta är under förutsättning att eldningen inte påverkar omgivande grannar negativt. Trivseleldning får alltså enbart ske om väderförhållandena tillåter det och om eldningen kan ske utan störning.
Enligt de lokala föreskrifterna är det förbjudet att elda i en panna som inte är godkänd eller har ackumulatortank mellan den 1 juni - 15 augusti i detaljplanerat område.
Jag störs av grannars vedeldning, vad gör jag?
Om du störs av vedeldning från grannar så är det bästa att kontakta din granne själv.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Får jag elda trädgårdsavfall?
Trädgårdsavfall ska i första hand komposteras på fastigheten eller lämnas till kommunens återvinningscentraler. Det går också att abonnera på trädgårdsavfallskärl som renhållarna kommer och tömmer var 14:e dag under mars-november. Grövre vedartat trädgårdsavfall får användas som ved i den egna pannan, förutsatt att virket är torrt och att eldning sker på rätt sätt.
Får man elda avfall?
Det är förbjudet att elda upp alla typer av avfall. Avfall ska läggas i soptunnorna eller lämnas på återvinningscentraler för korrekt hantering.
Att elda upp avfall är ett miljöbrott och kan leda till en åtalsanmälan.
Vad gäller för regler för eldning av grenar på landet och majbrasor?
Från och med 1 januari 2024 gäller en ny lagstiftning i avfallsförordningen (2020:614). I grunden syftar förändringen till att trädgårdsavfall ska komposteras eller lämnas till återvinningscentralen. För att ta hand om ditt avfall på ett bra sätt ska du göra något av följande:
- kompostera avfallet i din trädgård,
- lämna det till återvinningscentralen, eller
- beställa hämtning av trädgårdsavfallet från kommunens renhållningsbolag.
Miljöförbundet kommer att se över de lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifterna och anpassa dessa till den nya lagstiftningen. Tillsvidare gäller nuvarande lokala föreskrifter, där det finns undantag för Valborgsmässaobrasa.
Söderåsens miljöförbund gör bedömningen att det inte behövs dispens för Valborgsmässobrasa. Om det är eldningsförbud eller finns andra omständigheter, såsom till exempel hårda vindar ska eldning inte ske.
Ekonomi och fakturafrågor
Kan man få anstånd?
Ja, det kan man. Administrationen på miljöförbundet sköter den biten. Skicka ett mail till info@smfo.se med ditt önskemål. Glöm inte att ange fakturanummer.
Kan man få en avbetalningsplan?
Nej, inte hos oss. Om ärendet går vidare till Visma Amili så kan de lägga upp en avbetalningsplan (medför extra kostnader).
Varför är timavgiften så hög?
I Sverige finansieras tillsyn och kontroll till stor del av avgifter. Den som behöver tillsyn ska också alltid vara den som betalar. Avgiftens storlek regleras av lagar och förordningar samt den taxa som kommunfullmäktige i respektive kommun fastställt. Samma taxa gäller i alla våra fyra medlemskommuner.
Tillsynsbesöket gick snabbt – varför tar miljöförbundet betalt för mer tid?
Kommunernas målsättning är att miljöförbundets verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ska finansieras av avgifter från tillsynen och inte med skattemedel från kommunerna.
Miljöförbundet tar därför betalt för all den tid som går åt till att handlägga ett ärende och inte enbart tiden för ett eventuellt tillsynsbesök, utan även för förberedelsearbete, körtid, efterarbete och tid för att skriva beslut. Ärenden där underlagen behöver kompletteras vid ett eller flera tillfällen tar längre tid och kommer också att kosta mer.
Om man vill veta mer om våra taxor och avgifter kan man läsa om det på vår hemsida. Har du fler frågor om ekonomi eller fakturor så kan du skicka ett mail till info@smfo.se.
Fukt och mögel
Vad gör jag om jag har fukt eller mögel i min bostad?
Äger du din bostad måste du lösa problemet själv.
Bor du i en hyresrätt eller en bostadsrätt och där finns fukt eller mögel ska du i första hand vända dig till din hyresvärd eller till din bostadsrättsförening och berätta om problemet. Då har de möjlighet att göra åtgärder.
Har du kontaktat hyresvärden eller bostadsrättsföreningen och de inte tar itu med problemet kan du lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att på hemsidan fylla i vår klagomålsblankett så utförligt som möjligt och lämna bilder (fotografier).
Du kan inte vara anonym när du klagar på din bostad.
Gödsel
När får man sprida gödsel?
EU:s nitratdirektiv bestämmer vilken tid på året man får sprida gödsel på olika platser. Hur reglerna ser ut beror på var marken är lokaliserad och om den är nitratkänslig.
Inom nitratkänsligt område får du sprida gödsel mellan den 1 mars till 31 oktober. Det är förbjudet att sprida gödsel från första november till och med sista februari.
Utanför nitratkänsligt område får du sprida gödsel året runt. Men om du sprider under perioden första december till och med sista februari måste du bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel till minst 10 cm djup. Detta ska du göra inom 12 timmar från spridningstillfället.
Vilka områden som är nitratkänsliga är beslutade av Jordbruksverket. Det är inget som miljöförbundet eller enskilda lantbrukare kan påverka. Mer om reglerna finns att läsa i lagstiftning SJVFS 2021:37 samt Jordbruksverkets hemsida.
Vilka kommuner ligger inom nitratkänsligt område?
Klippan, Perstorp, Svalöv ligger inom nitratkänsligt område. Här får du sprida gödsel mellan den 1 mars till 31 oktober. Förbjudet att sprida gödsel från första november till och med siste februari.
Mer om reglerna finns att läsa i lagstiftning SJVFS 2021:37 samt Jordbruksverkets hemsida.
Vilka kommuner ligger utanför nitratkänsligt området?
Örkelljunga ligger utanför nitratkänsligt område. Här får man sprida gödsel året runt.
Men om du sprider under perioden första december till och med sista februari måste du bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel till minst 10 cm djup. Detta ska du göra inom 12 timmar från spridningstillfället.
Hur snabbt behöver man bruka ner gödsel som innehåller urea?
När du sprider mineralgödsel som innehåller urea på obevuxen åkermark ska du bruka ner gödseln inom 4 timmar efter spridningen. Detta gäller oavsett var eller när på året du sprider gödsel. För mer information se Jordbruksverkets hemsida.
När behövs det tillstånd för att sprida gödsel?
Om du ska sprida naturlig gödsel, slam eller annat som kan orsaka luktstörningar eller tillför näring inom, eller 100 m intill, område med detaljplan måste du ansöka om tillstånd hos miljöförbundet innan spridning sker.
Ansökningsblankett hittar du på miljöförbundets hemsida. Blankett finns under rubriken Blanketter för företagare - miljöfarlig verksamhet, industri och lantbruk och heter "Ansökan om tillstånd för spridning av gödsel inom eller intill område med detaljplan".
När behövs inte tillstånd för att sprida gödsel?
Du behöver inte tillstånd för spridning av väl brunnen gödsel från nötkreatur, häst, fjäderfä eller gris om den sker i trädgårdsodling på villatomt, och om nedmyllning sker direkt efter spridningen.
Vad kan jag göra om jag är störd av gödsellukt?
Normalt sett bedöms inte lukt av gödsel, på eller i anslutning till jordbruksbygd, vara en olägenhet för människors hälsa i miljöbalkens mening. Lukten får sägas vara ortstypisk och är oftast tillfällig och övergående. Ingen åtgärd vidtas utan du får acceptera att lantbruket behöver gödsla sin mark.
Samtidigt har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Hundar och katter
Vad gör jag om jag ser djur som far illa?
Du kan anmäla bristande tillsyn av djur till Länsstyrelsen.
Du når Länsstyrelsen på telefon: 010-224 10 00 (växel).
Telefontider: måndag klockan 13.00-15.00 samt tisdag-fredag klockan 09.15-11.15.
Vad gör jag om jag vill klaga på skällande hundar eller lösspringande katter?
Kontakta Länsstyrelsen om du vill klaga på skällande hundar eller lösspringande katter.
Du når Länsstyrelsen på telefon: 010-224 10 00 (växel).
Telefontider: måndag klockan 13.00-15.00 samt tisdag-fredag klockan 09.15-11.15.
Höns, tupp och andra fjäderfän
Hur många höns får man ha?
Om man bor i detaljplanerat område får man lov att ha upp till fyra höns utan att söka tillstånd hos miljöförbundet. Vill du ha fem hönor eller fler behöver du söka tillstånd.
Blankett ”Ansökan om tillstånd för hållande av djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser”, finns på hemsidan under ”Hälsoskydd".
Hur många tuppar får man ha?
Tupp får man inte ha utan tillstånd inom detaljplanerat område. Du kan ansöka om tillstånd hos miljöförbundet.
Blankett ”Ansökan om tillstånd för hållande av djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser”, finns på hemsidan under ”Hälsoskydd”.
Hur många duvor får man ha?
Duvor får man inte ha utan tillstånd inom detaljplanerat område.
Om man bor i detaljplanerat område ska tillstånd sökas hos miljöförbundet vid första duvan som hålls.
Blankett ”Ansökan om tillstånd för hållande av djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser”, finns på hemsidan under ”Hälsoskydd”.
Utanför detaljplanerat område behövs inget tillstånd men det är ändå viktigt att du pratar med dina grannar. Det är ditt ansvar som djurhållare att se till att:
- Djurhållningen inte ger upphov till olägenheter för människors hälsa och miljön och för närboende (olägenhet kan t.ex. vara störning som ljud eller lukt).
- Djurhållningen inte heller orsaka problem med skadedjur eller flugor.
Vad kan jag göra om jag störs av höns, tuppar eller duvor?
Prata med din granne om du störs av tupp, höns eller duvor. Ni kanske kan hitta en lösning på problemet tillsammans.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vårt webbformulär på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Orm
Får man ha orm?
I detaljplanelagt område får man inte ha orm om man inte har ett tillstånd. Tillstånd krävs för alla typer av orm.
Tillstånd söks hos miljöförbundet. Blankett ”Ansökan om tillstånd för hållande av djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser”, finns på hemsidan under ”Hälsoskydd”.
Utanför detaljplanelagt område behöver man inte söka tillstånd. Där är det tillåtet att ha orm.
Inomhustemperatur
Vad gör jag om det är för varmt eller för kallt hemma?
Äger du din bostad måste du lösa problemet själv.
Bor du i en hyresrätt eller en bostadsrätt och upplever att inomhustemperaturen är för varm eller kall, eller om du besväras av drag ska du i första hand vända dig till din hyresvärd eller till din bostadsrättsförening, då har de möjlighet att göra åtgärder.
Du har rätt att på vintern förvänta dig en lägsta temperatur på 18 °C i din bostad och för för känsliga grupper 20 °C. Om du tillhör en känslig grupp har du även rätt att på sommar under hela dygnet förvänta dig en temperatur på högst 26 °C. Tillhör du inte en känslig grupp kan det vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid, men temperaturen bör inte överskrida 26 °C på natten.
Har du kontaktat hyresvärden eller bostadsrättsföreningen och de inte tar itu med problemet kan du lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att på hemsidan fylla i vår klagomålsblankett så utförligt som möjligt. Du kan inta vara anonym när du klagar på din bostad.
Vem räknas till känsliga grupper?
Personer som behöver skyddas från kyla eller värme anses tillhöra en känslig grupp. Detta kan vara personer med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättning samt äldre och små barn.
Invasiva arter
Vad är en invasiv art?
En invasiv art är en art som etablerar sig till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och sprider sig av egen kraft, som har negativa effekter på miljön eller påverkar hälsan negativt hos djur, natur och människor. Vanliga invasiva arter i området runt Söderåsen är Jätteloka, Parkslide och Jättebalsamin.
Du hittar bilder och mer information om vilka växter och djur som räknas som invasiva på Naturvårdsverkets hemsida.
Vem har ansvaret för invasiva arter?
Ansvaret för att bekämpa invasiva arter ligger på dig som fastighetsägare/markägare, vilket betyder att kommunen som regel bara bekämpar invasiva växter på kommunal mark. Det är fastighetsägare/markägare eller innehavare med nyttjanderätt av mark som är skyldig att bekämpa enligt lag. Som privatperson har du ansvar för det som växer på din tomt.
Upptäcks invasiva arter på egen eller någon annans mark är det bra om man rapporterar in det på Artportalen eller på Invasivaarter.nu. Här kan både privatpersoner, ideella organisationer och myndigheter ta del av informationen.
Ser du någon invasiv art som växer på kommunens mark kan du felanmäla det via kommunens webbplats.
Hur ska en invasiv art bekämpas?
Det är viktigt att man vet hur man bekämpar invasiva arter. I ett område med exempelvis parkslide ska man akta sig för att gräva eftersom det kan trigga växten att sprida sig. Varje rotdel som lämnas kvar i jorden kan bli en ny planta.
På Naturvårdverkets hemsida hittar du bland annat en metodbok om hur du ska bekämpa invasiva växter.
Hur ska man hantera avfall som innehåller växtdelar från invasiva arter?
Parkslide och andra invasiva växter får aldrig läggas på komposten eller i kärlet för trädgårdsavfall. De ska läggas i tätt förslutande påsar och lämnas till förbränning på återvinningscentralen.
Köldmedia
På vilka anläggningar behöver det ske läckagekontroll?
Gränsen för krav på läckagekontroll är 5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e).
Hur ofta behöver läckagekontroll ske?
Det finns olika intervall på läckagekontroller från 3 månader upp till 24 månader. Du kan kontakta ditt certifierade kontrollföretag för att veta vad som gäller för din anläggning.
Vem behöver anmäla sin köldmediaanläggning?
Innan du installerar eller konverterar en köldmedieutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) eller mer ska en anmälan lämnas till Söderåsens miljöförbund. Anmälan ska lämnas i så god tid att samråd kan hållas.
När måste man lämna in årsrapport för köldmedia?
Du som är operatör och ansvarig för en köldmedieanläggning som innehåller ett eller flera aggregat som var för sig innehåller 5 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) eller mer och innehållet i aggregaten tillsammans överstiger 14 ton CO2e ska årligen lämna in en årsrapport till Söderåsens miljöförbund. Senast den 31 mars ska rapporteringen för föregående år vara inlämnad.
Vad är en koldioxidekvivalent?
Det finns olika typer av köldmedia och de motsvarar olika mängd koldioxidekvivalenter, vilket framgår vid omräkning enligt en köldmedietabell. För att veta om du som operatör har mer än 5 ton och omfattas av kravet på läckagekontroll måste du göra en beräkning enligt tabellen. Då får du fram hur många koldioxidekvivalenter (CO2e) din mängd och typ av köldmedier motsvarar.
Du kan också kontakta ditt certifierade kontrollföretag för att få hjälp.
Mat och restauranger
Vad kan jag göra om jag ser att det är smutsigt eller dålig hygien på en restaurang?
Du kan börja med att säga till personal eller ansvarig på verksamheten.
Du kan klaga till miljöförbundet om du upptäcker hygieniska brister i en livsmedelsverksamhet, det vill säga - smutsiga lokaler, dålig handhygien, avfallsproblem eller annat. En tydlig beskrivning av felet gör det enklare för oss att utreda och prioritera klagomålet. Om ni väljer att vara anonyma så har vi inte möjligheter att ställa eventuella följdfrågor då vi utreder klagomålet.
Fyll i vårt klagomålsformulär så att vi får bra information och kan utreda problemet
Vad gör jag om maten inte är varm nog på en buffé?
Du kan påpeka detta för personal eller ansvarig på verksamheten.
Du kan klaga till miljöförbundet om mat som serveras på buffébordet inte är tillräckligt varm.
Om man köper mat som varmhålls eller från en buffé ska maten hålla minst 60 grader. Att maten hålls tillräckligt varm är viktigt av två orsaker. Hålls maten tillräckligt varm så tillväxer inget som riskerar göra maten farlig att äta, men även för att kunderna förväntar sig och betalar för varm mat.
Fyll i vårt klagomålsformulär så att vi får bra information och kan utreda problemet
Hur länge får maten varmhållas på buffén?
Det finns ingen lagstiftad tidsgräns för hur länge mat får varmhållas på en buffe. Olika typer av livsmedel klarar av varmhållning olika bra. En del livsmedel blir snabbare torra, en del tappar näringsämnen och en del blir sönderkokta.
Livsmedelsverksamheten (restaurangen) ansvarar för att maten är säker och håller en god kvalitet.
Får man sälja livsmedel vars bäst före-datum har passerat?
Ja, ett livsmedel vars bäst före-datum har passerat får säljas. Det är upp till verksamheten som säljer livsmedlet att kunna garantera att det livsmedlet är säkert.
Livsmedel med sista förbrukningsdatum får inte säljas efter angivna datumet. Livsmedel med sista förbrukningsdatum är känsligare och ska därför inte konsumeras efter angivna datumet utan att det tillagas.
Vad gör jag om jag misstänker fusk med maten?
Det är allvarligt om det fuskas med maten på en restaurang eller annan livsmedelsverksamhet. Livsmedel kan komma från anläggningar som inte får kontroll eller att maten innehåller andra ingredienser än vad som står på förpackningen. Fusk kan ske på olika sätt, genom livsmedlet som står på menyn byts ut mot ett billigare eller att livsmedlet späds ut med annan billigare ingrediens. Livsmedelsfusk kan förekomma i alla led i livsmedelskedjan och kan vara svåra att upptäcka för kontrollmyndigheten utan tillsynstips.
Anmälan om misstänkt livsmedelsfusk kan göras till antingen miljöförbundet eller genom Livsmedelsverket. Miljöförbundet kan göra en utredning om du fyller i klagomålformuläret på vår hemsida. Det går även bra att boka tid med en inspektör vid klagomål om du vill diskutera något.
Misstänkt matförgiftning
Vad gör jag om jag misstänker att jag blivit matförgiftad?
Misstänker du att du eller en närstående drabbats av matförgiftning eller en allergisk reaktion av mat du köpt, på någon livsmedelsverksamhet eller vid någon tillställning ska du göra en anmälan till oss. Har ni ätit på restaurang eller köpt maten i en annan kommun (än Klippan, Perstorp, Svalöv och Örkelljunga) ska ni vända er till den kommunens miljöförvaltning så dom kan kontrollera den berörda livsmedelsverksamheten.
En snabb anmälan kan förhindra att andra blir sjuka. Fyll i blankett eller webbformulär som finns på hemsida. Blankett finns rubriken klagomål.
Ovårdad tomt
Vad gör jag om grannens tomt är ovårdad?
Om din grannes tomt/trädgård är ovårdad bör du i första hand prata med din granne och berätta om vad du sett så att grannen har möjlighet att göra det bättre.
Om grannen inte städar kan du kontakta din kommuns samhällsbyggnadsnämnd för hantering enligt Plan- och bygglagen.
Råttor
Vad gör jag om jag upptäcker råttor i min avloppsledning?
Har du eget avlopp, kan du kontakta ditt försäkringsbolag
Har du kommunalt avlopp kan du kontakta VA- enheten i din kommun.
Vad gör jag om jag upptäcker råttor i mitt hus eller på tomten?
Om du äger fastigheten - kontakta ditt försäkringsbolag.
Om du är hyresgäst – kontakta din hyresvärd.
Vad gör jag om jag upptäcker råttor på grannes fastighet?
I första hand bör du prata med din granne och berätta om vad du sett så att grannen har möjlighet att lösa problemet.
En vanlig anledning till att det finns råttor är om det finns mycket avfall på tomten. Om grannen inte städar kan du,
- Kontakta din kommuns samhällsbyggnadsnämnd för hantering enligt Plan- och bygglagen om det gäller ”saker” (till exempel barns leksaker), byggvaror eller om trädgården är ovårdad.
- Lämna ett klagomål till miljöförbundet om avfallet består av vanliga ”sopor” (som ska ligga i sopkärl). Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva nedskräpningen i formuläret.
Vad gör jag om jag upptäcker råttor på kommunal mark som på grönområden eller i parker?
Kontakta kommunens Gata/Park avdelning.
Radon
Hur får jag tag i dosor för att utföra mätning?
Vi får inte rekommendera någon aktör på marknaden utan det är upp till dig som fastighetsägare att välja. Googla på ”radonmätning” för att hitta företag där ni kan beställa dosor.
Det är fastighetsägarens ansvar att köpa dosor och placera ut dem. Det går bra att anlita en konsult som gör arbetet åt er, det är dock dyrare.
Svensk Radonförening och Swedac har också olika exempel på ackrediterade radonlaboratorium där man kan köpa dosor.
Hur mäter jag rätt? Vart ska dosorna placeras?
För att en radonmätning ska anses godtagbar och för vi ska kunna bedöma om mätningen utförts på rätt sätt behöver ni följa metodbeskrivningen för bostäder eller arbetsplatser som finns på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. Metodbeskrivningen för arbetsplatser ska användas på verksamheter som till exempel skolor, förskolor och kontor.
Hur länge ska mätningen pågå?
Dosorna ska ligga i bostaden minst 60 dagar för att det ska vara godkänt som en långtidsmätning. Kom ihåg att börja mätningen i tid då ni endast kan mäta mellan oktober och april.
Hur mäter jag radon i min hyresfastighet?
Du behöver följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för bostäder. Exempel hur mätningar ska utföras finns i metodbeskrivningen.
I flerbostadshus där det finns lägenheter med markkontakt bör mätning göras i:
- alla lägenheter med markkontakt,
- minst 20 procent av lägenheterna i högre belägna våningsplan, och
- minst en lägenhet per våningsplan.
Jag har gjort en mätning för 8 år sedan. Måste jag mäta igen?
Nej, rekommendationen är att radonmätning ska ske vart tionde år. Har du utfört mätning och har ett mätresultat som är mindre än 10 år gammalt så är det bra. Skicka in resultatet till info@smfo.se.
Vi har gjort radonmätning för 10 år sen eller mer med värden under 200 Bq/m3. Måste vi mäta igen?
Strålsäkerhetsmyndigheten anser att radon bör mätas minst vart tionde år. Denna rekommendation framgår i myndighetens metodbeskrivningar för mätning av radon. Eftersom miljöförbundet i sin tillsyn följer myndighetens metodbeskrivningar blir mätning vart tionde år i praktiken ett krav. Även om radonhalten var under 200 Bq/m3 vid en tidigare mätning kan den öka och vara över referensnivån efter 10 år då sprickor kan ha uppstått i byggnadens grund eller åtgärder utförts som kan påverka radonhalten.
Störande fåglar
Vad kan man göra åt störande kajor, måsar och andra fåglar?
Normalt sett bedöms inte ljudet från fåglar vara en olägenhet för människors hälsa, i miljöbalkens mening. Smittspridning från fågel till människa är också väldigt sällsynt. Ingen åtgärd vidtas utan du får acceptera att fåglarna lever och finns i din närhet.
Samtidigt har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Jag störs av kacklande höns eller lukt, hur många höns får man ha?
Om man bor i detaljplanerat område får man lov att ha upp till fyra höns utan att söka tillstånd hos miljöförbundet. Vill du ha fem hönor eller fler behöver du söka tillstånd.
Prata med din granne om du störs av tupp eller höns. Ni kanske kan lösa problemet tillsammans.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Jag störs av galande tupp, hur många tuppar får man ha?
Tupp får man inte ha utan tillstånd inom detaljplanerat område.
Prata med din granne om du störs av tupp eller höns. Ni kanske kan lösa problemet tillsammans.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Täkter
Vad gör jag om jag störs av buller eller andra ljudet från en täkt?
Om du känner dig stört av buller från en täkt bör du i första hand prata med verksamhetens representanter. Fortsätter problemet har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Utsläpp av olja eller kemikalier
Vem kontaktar jag om det skett ett utsläpp av olja eller kemikalier?
Vid akuta situationer - till exempel olyckor med utsläpp av olja eller andra flytande kemikalier där saneringen måste påbörjas omedelbart, ska du i första hand kontakta räddningstjänsten och därefter miljöförbundet.
Även om situationen inte är akut - kontakta miljöförbundet snarast vid misstanke om utsläpp av olja eller andra flytande kemikalier. Det är bra om du kan uppge platsen så exakt som möjligt, gärna utpekat i en karta eller med adress eller fastighetsbeteckning. Bifoga gärna fotografier eller film om du kan.
Vad gör jag om det läckt olja eller andra flytande kemikalier från min verksamhet eller fastighet?
Vid akuta situationer, till exempel olyckor där saneringen måste påbörjas omedelbart, ska du i första hand kontakta räddningstjänsten.
I ett första skede är det också viktigt att stoppa läckaget och försöka begränsa spridningen genom att till exempel samla upp synligt spill, lägga på uppsugande absorptionsmedel, lägga ut länsar i vattendrag eller täta dagvatten- och avloppsbrunnar som finns i riskzonen för läckaget.
Du ska därtill alltid (även om situationen inte är akut) så snart som möjligt kontakta miljöförbundet och informera om vad som hänt. Beroende på vad det är som läckt ut och vilken mängd det rör sig om kan det krävas sanering som behöver anmälas till miljöförbundet.
Föroreningar i mark, vatten och byggnader
Vad gör jag om jag upptäcker en förorening?
Om du upptäcker en förorening vid en fastighet som du äger eller använder är du skyldig att genast underrätta miljöförbundet. Skyldigheten gäller även om marken blivit förorenad på grund av en olycka eller om föroreningar påträffas när du undersöker eller gräver i marken.
Hur gör jag om jag vill sanera en förorening?
Innan saneringen påbörjas måste du lämna in en anmälan skriftligt till oss på miljöförbundet. Du måste lämna in anmälan minst sex veckor innan saneringsarbetet påbörjas. Om du sedan under arbetets gång upptäcker en hittills okänd förorening måste du kontakta miljöförbundet.
Vid akuta situationer, till exempel olyckor där saneringen måste påbörjas omedelbart, ska du kontakta räddningstjänsten. Så fort det är möjligt ska du också kontakta miljöförbundet.
Varmvatten
Vad gör jag om jag upplever låg temperatur på varmvattnet i min bostad?
Om du upplever att det är för låg temperatur på varmvattnet bör du i första hand kontakta din hyresvärd/fastighetsägare.
Om hyresvärden inte agerar kan du kontakta Miljöförbundet och lämna in ett klagomål. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och fylla i formuläret.
Vilka risker finns det om varmvattnet har för låg temperatur?
Har ditt varmvatten för låg temperatur kan det innehålla legionellabakterier.
Legionellabakterier kan överleva i temperaturintervallet 0 - 50 °C. Det är hög risk att bakterierna växer till om temperaturen är mellan 20 - 45 °C och vattenomsättningen i vattenledningarna är låg.
Bakterierna kan orsaka två typer av sjukdomar
- legionärssjuka som yttrar sig som en allvarlig lunginflammation
- pontiacfeber som ger influensaliknande symtom.
Risk för smitta finns när man andas in vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier, till exempel vid duschning eller bad i bubbelpool.
Att få i sig bakterien via dryck orsakar inte sjukdom. Legionella smittar inte heller från person till person. Det är oftast människor med nedsatt immunförsvar på grund av ålder, sjukdom eller rökning som blir sjuka. De flesta som utsätts för bakterien insjuknar inte.
Hur varmt ska mitt varmvatten vara?
Det viktigt att ditt varmvatten är tillräckligt varmt för att det inte ska sprida legionellabakterier som kan orsaka sjukdomar. Samtidigt får vattnet inte vara så varm att man riskerar att skålla (bränna) sig.
Temperaturen bör vara
- lägst 60°C i varmvattenberedaren
- lägst 50°C i eventuell cirkulationsledning
- lägst 50°C vid alla tappställen
På grund av skållningsrisken (risken att bränna sig) bör temperaturen vid tappställen inte överstiga 60 °C.
Hur kallt ska mitt kallvatten vara?
Det viktigt att ditt kallvatten är tillräckligt kallt för att det inte ska sprida legionellabakterier som kan orsaka sjukdomar.
Legionellabakterier kan överleva i temperaturintervallet 0 - 50 °C. Det är hög risk att bakterierna växer till om temperaturen är mellan 20 - 45 °C och vattenomsättningen i vattenledningarna är låg.
Temperaturen på kallvattnet bör därför vara högst 20 °C.
Vatten
Jag har egen brunn – hur vet jag om mitt vatten är bra?
Om du vill provta ditt eget dricksvatten kan du kontakta ett laboratorium och beställa provtagningsflaskor.
Visar provtagningsanalysen att dricksvattnet har halter av ämnen eller bakterier som ligger över gränsvärde bör man göra åtgärder, det kan man göra själv eller kontakta ett företag som håller på med vattenrening.
Vedeldning
Vad gör jag om jag störs av grannes vedeldning?
Det första du bör göra är att prata med din granne och berätta vad du upplever och att vedeldningen kan vara störande.
Kanske är du bara störd vid särskilda väderförhållanden och inte alltid. Kanske känner inte grannen till reglerna för vedeldning (Lokala föreskrifter) och då kan du tipsa om dem.
Enligt de lokala föreskrifterna är det förbjudet att elda i en panna som inte är godkänd eller har ackumulatortank mellan den 1 juni – 15 augusti i detaljplanerat område.
Fortsätter ändå problemen och du är störd har du möjlighet att lämna ett klagomål till miljöförbundet. Det gör du genom att använda vår klagomålsblankett på hemsidan och beskriva vad du upplever i formuläret.
Ventilation
Vad gör jag om ventilationen i min lägenhet inte fungerar bra?
Om du upplever problem med ventilationen i din lägenhet kan det bero på att du inte använder den rätt. Du kanske har stängt av eller satt för ventilationen för att det är kallt eller dragit. Det är fel och så ska du inte göra. Följ de instruktioner som din hyresvärd har gett ut gällande ventilation.
Om du upplever att det är för kallt eller dragit ska du i första hand kontakta din hyresvärd eller bostadsrättsförening och fråga efter OVK-protokoll (obligatorisk ventilationskontrollsprotokoll). Om hyresvärden eller bostadsrätten inte ger dig OVK-protokollet så kan du kontakta byggavdelningen i din kommun.
Folkhälsomyndighetens hemsida kan vara ett bra stöd för hur du ska läsa eller tolka resultaten.
Är OVK inte godkänd kan du lämna ett klagomål till miljöförbundet. Då fyller du i blanketten på hemsidan. Du kan inte vara anonym när du klagar på din bostad.
Vilda djur
Vad gör jag om jag hittar sjuka eller döda djur?
Om du hittar sjuka eller döda vilda djur, speciellt om det gäller flera djur, är det viktigt att det rapporteras in till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vid misstanke om utbrott av smittsamma anmälningspliktiga sjukdomar ska även länsveterinären på länsstyrelsen kontaktas.
Mer information kan du hitta på Länsstyrelsens hemsida.
Vad gör jag om jag hittar ett skadat djur?
Hittar du ett djur som är så pass skadat att det bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark.
Om det är möjligt bör markägaren kontaktas då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten. Är det ett större djur bör du även anmäla händelsen till Polisen, telefon 114 14.
För mer information se Länsstyrelsens hemsida eller Naturvårdsverkets hemsida.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 16 januari 2025