Gödsel och slam

Om du tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel eller för bort stallgödsel från din gård ska det dokumenteras. Anteckningarna ska sparas i minst sex år och innehålla följande uppgifter: datum, gödselslag, mängd, mottagare eller leverantör av gödsel, mängden totalfosfor alternativt djurslag och antal djur gödseln kommer från.

Stallgödsel, urin, andra organiska gödselmedel och handelsgödsel ska spridas på åkermark och får inte hamna utanför åkern. Du får inte tillföra mer än 22 kg fosfor per hektar räknat som ett genomsnitt under en femårsperiod. Samma regler gäller både inom och utanför känsligt område.

Gödslingen ska anpassas efter hur mycket kväve grödan kan utnyttja och ske på ett sätt som är både ekonomiskt och bra för miljön. En växtodlingsplan behöver göras för att visa hur mycket kväve och fosfor man spridit beräknat efter grödans behov.

När du sprider gödsel i växande gröda ska du använda släpslangar eller annan teknik som minskar ammoniakavgången.

Från och med den 1 januari 2015 ska du anteckna syftet med din bekämpning i en sprutjournal. Syftet kan vara att behandla mot ogräs eller skadegörare. Behandling kan även ha skett i form av tillväxtreglering eller för nedvissning. Tänk på att göra noteringar i alla kolumner även om du inte behövde ta hänsyn till uppgiften vid spruttillfället. Till exempel kan du skriva ett streck i journalen om anpassat skyddsavstånd inte var aktuellt eller om det inte finns någon karenstid för ett preparat, på så sätt framgår det att du tänkt igenom uppgiften och inte råkat glömma bort den.

Upptäcks en skada på en gödselbehållare bör en sakkunnig kontaktas.

Om du lagrar urin eller flytgödsel ska det finnas ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som minskar ammoniakavgången. Påfyllning ska ske under täckning.

I vissa fall kan gödsel lagras i stuka på fält. Det måste dock finnas tillräckligt med lagringskapacitet eftersom lagring på fält inte räknas med i lagringsutrymmet. Du hittar mer information i vårt informationsblad Stuka (pdf).

Du får inte sprida slam:

• På betesmark.
• På åkermark som ska användas för bete eller om vallfodergrödor ska skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället.
• På mark där bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt odlas. Gäller dock inte frukt på träd.
• På mark där du planerar att odla bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.

En del reningsverk har valt att certifiera sin verksamhet med så kallad Revaqcertifiering. Det innebär att man strävar efter att hålla det ingående spillvattnet fritt från oönskade ämnen. Om du sprider Revaqslam är gränsvärdena lägre än Naturvårdsverkets.

Flera branschorganisationer har beslutat att inte ta emot grödor som skördats på slamgödslad åkermark. Innan du sprider slam bör du kontrollera aktuella uppgifter om detta.

Innan du börjar sprida slam ska du i god tid skicka in följande uppgifter till oss på miljöförbundet:

• Fastighetsbeteckning
• Brukarens namn, adress och telefonnummer
• Entreprenörens namn, adress och telefonnummer
• En jordanalys avseende metallhalt
• En karta över tilltänkt spridningsareal, gärna med blocknummer
• Uppgifter om önskad total giva samt giva per hektar (förrådsgödsling)
• Det antal år förrådsgödslingen avser
• En analysrapport gällande aktuellt slamparti
• Ett salmonellaintyg om slammet är Revaqcertifierat
• Uppgift om kommande gröda
• Uppgift om spridningstidpunkt
• Uppgift om lerhalt (om spridning sker på hösten inför annan gröda än höstoljeväxter)

Analyserna ska vara utförda av ett ackrediterat laboratorium.

Söderåsens miljöförbund granskar informationen och lämnar sen ett föreläggande om försiktighetsmått och skyddsåtgärder i samband med slamspridningen till verksamhetsutövaren, det vill säga mottagaren av slammet. Miljöförbundet tar ut en timavgift för handläggningen.