Miljöbladet - Industri
.webp)
Regnvattnet rinner inte bort som förr, asfalten bränns och luften är het. Samtidigt läcker kylsystem ut osynliga gaser som påverkar klimatet långt bortom det vi faktiskt ser. Utmaningarna som vi står inför är stora med lösningar finns. Kommuner, företag och privatpersoner måste tillsammans tänka nytt för att skapa resilienta och hållbara samhällen. I detta nummer tittar vi närmare på hur olika aktörer bidrar till klimatanpassning och minskad miljöpåverkan genom goda exempel och konkreta verktyg.
Utrustning som innehåller f-gaser
Har din verksamhet utrustning för kyla, värme eller luftkonditionering? Då är sannolikheten stor att det i utrustningen finns en eller flera olika f-gaser (fluorerade gaser).
F-gaser är syntetiska kemikalier där de flesta är mycket starka växthusgaser, oftast flera tusen gånger starkare än koldioxid. Gaserna används ofta som köldmedium i bland annat värmepumpar, kylutrustning och luftkonditioneringsanläggningar men förekommer även i till exempel högspänningsanläggningar, isolering och brandsläckare.
Användning och hantering av f-gaser regleras i EU-förordningen om fluorerade växthusgaser (EU/2024/573) och den svenska förordningen (SFS 2016:1128) om fluorerade växthusgaser.
Kontroll och tillsyn
Utrustning som innehåller f-gaser ska regelbundet kontrolleras och underhållas av behörig personal. Syftet med kontrollen är att säkerställa att ingen gas läcker ut. För anläggningar som innehåller 14 ton CO2e eller mer ska kontrollen årligen redovisas för miljöförbundet genom den så kallade köldmediarapporten.
Miljöförbundet kan även kontrollera anläggningen i samband med ett tillsynsbesök i er verksamhet och tillsynen kan omfatta både fysiska aggregat och er egenkontroll. En del brister som vi noterat är vanliga i olika verksamheter är:
- Felaktig eller otillräcklig märkning av utrustning
- Märkningen på aggregaten är svårläst eller oläsbar
- Aggregatbeteckning saknas eller skiljer sig från uppgifterna i köldmediarapporten
- Information om installerad gas angivet i CO2e och gasens GWP saknas på utrustning installerad från den 1/1 2017
- Separat register saknas
Enligt artikel 7 i EU-förordningen ska det finnas ett register över alla utrustningar som omfattas av kravet på regelbunden kontroll. För små anläggningar kan den årliga köldmediarapporten tillsammans med protokollen från läcksökningar vara tillräcklig men för större anläggningar krävs ofta ett separat, sökbart register för att ge en tillräckligt bra översikt.
- Otillräcklig egenkontroll och kunskap om anläggningen
- Intern kunskap om utrustningens fysiska placering saknas
- Rutiner för anmälan om installation eller konvertering av utrustning saknas
Liten ordlista:
Behörig personal: personer och företag som utför ingrepp i utrustning som innehåller f-gas måste vara certifierade på både person- och företagsnivå. Som operatör är man skyldig att kontrollera att den man anlitar har rätt behörighet.
CO2e: Koldioxidekvivalenter är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt en gas har i jämförelse med samma mängd (kg) koldioxid (CO2).
GWP: Står för Global Warming Potential och beskriver gasens förmåga att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.
Operatör: Ägare eller verksamhetsutövare för en anläggning som innehåller f-gas.
Vill du veta mer? Hos Naturvårdsverket och på sidan alltomfgas.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns mer information.
Dagvattenhantering - en del av klimatanpassning
Det pratas en del om att det kommer bli varmare i takt med klimatförändringarna, men klimatförändringarna innebär inte enbart att temperaturen höjs utan också att det blir en ökad mängd nederbörd och även skyfall. Detta är något som samhället också måste rusta sig för.
Idag leds cirka en tredjedel av regnvattnet, även kallat dagvattnet, till något reningsverk. Reningsverken blir överbelastade vid skyfall då en del av kapaciteten tas upp av regnvatten som egentligen inte kräver rening på samma sätt som vårt spillvatten/ avloppsvatten. När en ökad vattenmängd överbelastar ledningar och överstiger reningsverkets kapacitet är det inte ovanligt att en bräddning görs.
Vad är en bräddning? En bräddning från ett reningsverk innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat vatten i naturen. Vatten som inte genomgått hela reningsprocessen kan leda till övergödning i sjöar och vattendrag. Bräddvatten kan även innehålla föroreningar som tungmetaller, smittämnen och kemikalier. Utöver detta kan allmänheten avrådas från att bada samt att en viss lukt kan förekomma där ett utsläpp har skett.
Som fastighetsägare ansvarar du för det vatten som faller på din tomt, detta innebär att du kan hjälpa till att avlasta VA-systemet. Du kan bland annat koppla bort ditt stuprör och i stället leda vattnet bort mot en genomsläpplig yta eller eventuellt samla upp det i ett kärl. Ett plus är att det vatten som du samlat upp kan du även vattna din trädgård med, detta innebär att vi inte enbart minskar bräddningar från reningsverken utan vi tar dessutom tar hand om vårt dricksvatten och minskar vår påverkan på grundvattennivåerna.
Att hårdgöra ytor tar bort den naturliga förmågan för avledning av regnvatten. Hårda ytor kräver att vi tar hand om dagvattnet i våra underjordiska ledningar. Genom att bevara en naturlig miljö och minimera hårda ytor, underlättar vi inför de kommande utmaningar som vi står inför.
Klimatanpassning vid värmeböljor
Enligt SMHI definieras en värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck där den högsta dagstemperatur är minst 25°. Med ett förändrat klimat blir värmeböljor allt vanligare. I framtiden kommer de att vara både kraftigare och längre. Inom kort kan det bli aktuellt med temperaturer upp emot 40 ºC i södra Sverige. Detta är något som kan ställa till det, eftersom vårt samhälle är mer anpassat till kyla än till värme.
Hur påverkas vår energiförsörjning av en värmebölja?
Vid höga havstemperaturer kan verkningsgraden i kärnkraftverk försämras eller medföra att reaktioner får ställas av. Ledningar och kablar får lägre överföringsförmåga och ger risk för överbelastning och elavbrott. Elstationer kan sluta fungera och även de orsaka elavbrott. Elledningar riskerar att hänga ned så mycket att de kan ge upphov till överslag mellan ledningar och underliggande växtlighet.
Vad kan vi göra för att förebygga detta?
Framöver kan vi lägga vattenintagen djupare för fjärrkyla, samt för att få kallare kylvatten till vattenkylda kraftverk. Kraftverken kan öka vattenflödet till sina kondensationsbassänger eller öka storleken på dem. Vi kan installera värmesensorer på särskilt utsatta jordkablar och välja isolatorer av silikonmaterial. För att förebygga överslag kan vi mäta nedhängningen på ledningar och röja växtlighet vid utsatta ledningar innan sommaren.
Vad kan vi göra när värmeböljan är här?
Viktigt är att ställa av reaktorer i kärnkraftverk om vattentemperaturen blir för hög. Man kan även öppna dörrar till transformatorskåp och sätta in fläktar. Elbolag kan följa kunders eluttag för att se belastningen och styra om strömmen vid behov. De kan även göra så att specifika ledningar i elnätet stängs av. En annan viktig del är att ge personal som arbetar ute tillgång till kallt vatten, vila och svalka.
Återanvända avfall och schaktmassor
Grus, bergkross, betong, jord och tegel är några exempel på överskotts- och restmaterial som kan återvinnas och användas igen för till exempel grundläggning för byggnationer, utfyllnader och bullervallar. Att återanvända avfall som schaktmassor, betong och tegel är bra, men det får inte förorena den nya platsen, riskera människors hälsa och miljön, eller bidra till att området ser skräpigt ut. Viktigt att tänka på är att det är ditt ansvar att du inte tar emot och använder massor som förorenar omgivningen. Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.
Provtagning
Innan du börjar arbetet med att återvinna massor behöver du samla in kunskap om avfallet såsom exempelvis uppgifter om ursprunget, vem som givit upphov till avfallet och via vilka processer, avfallets innehåll och bedömda utlakningsegenskaper, avfallets förväntade förändring över tid och variation i avfallets sammansättning. Oftast behöver det även göras provtagning av massorna. I vissa fall då kunskapen om massorna är tillräcklig och det konstateras att risken för förorening är låg behöver provtagning inte vara nödvändig. Det kan vara bra att ta kontakt med Söderåsens miljöförbund i ett tidigt skede vid eventuella frågor om provtagning behövs i det enskilda fallet.
Du kan behöva anmäla eller söka tillstånd
Användning av avfall som innebär en föroreningsrisk som är mindre än ringa (MRR) kan göras utan anmälan eller tillstånd. Massor som har uppstått inom din egen verksamhet får du återanvända på plats, under förutsättning att massornas eventuella föroreningar inte leder till risker för människors hälsa eller för miljön och kräver då ingen anmälan.
Om föroreningsrisken är ringa krävs en anmälan till Söderåsens miljöförbund. Om risken är mer än ringa behöver du ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen.
Vilken risk och därmed prövningsnivå som gäller bedöms bland annat utifrån föroreningshalter och utlakning, mängden massor, skyddet av markmiljön, risken för spridning av förorening till omgivningen och hur lämplig platsen är.
Du bedömer själv hur stor risken är och om du behöver anmäla eller söka tillstånd för återanvändningen. En anmälan till miljöförbundet måste lämnas in minst sex veckor innan arbetet ska starta. Vid frågor om prövningsnivån kan du med fördel kontakta Söderåsens miljöförbund för rådgivning.
Återvinning eller bortskaffande
Det är viktigt att skilja mellan att återvinna massor och bortskaffa massor (deponering). För att användningen av massor ska anses utgöra återvinning ska det dels finnas ett verkligt behov av att ersätta annat material som annars hade behövts för ändamålet, dels ska avfallet vara miljö- och hälsomässigt lämpligt för ändamålet. Enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 finns fyra kriterier som ska vara uppfyllda vid återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål. Det handlar om att avfallet ska ersätta traditionella anläggningsmaterial, endast den mängd som behövs för konstruktionens funktion får användas, själva konstruktionen måste fylla en funktion (syfte) för att avfall ska få användas och konstruktionen ska färdigställas inom rimlig tid.
Material | Notering |
---|---|
Betong | Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och ren. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafikområde. Tänk på att betong kan påverka pH i mark och vatten. |
Massor med skräp | Plast, elkablar, trä, isoleringsmaterial, eller massor som i övrigt innehåller olika typer av avfall som inte sorterats ut är inte lämpliga att återanvända. Bygg- och rivningsavfall ska enligt lag sorteras och hanteras så att trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast, och gips separeras från varandra där avfallet uppkom. Rivningsmassor som innehåller exempelvis främmande plast- och metallföremål eller liknande är osorterat avfall och ska inte återanvändas innan bortsortering och behandling. Elkablar är som grundregel att betrakta som farligt avfall och får inte användas i anläggningsändamål. |
Asfalt | Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltsverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning. Särskilt krossad och finfördelad asfalt ökar risken för läckage av föroreningar. På grund av föroreningsrisken bör återanvändningen av asfalten betraktas som återvinning av avfall i anläggningsändamål. All användning av asfaltskross på nybyggda vägar på natur- eller jordbruksmark kan antas medföra föroreningsrisk. |
Tjärasfalt | Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel innehållande halter av PAH-16 på 70 mg/kg TS eller mer. Denna asfalt användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt med höga PAH-halter klassas som farligt avfall (PAH16 >300 mg/kg) och ska köras till godkänd avfallsanläggning. |
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 30 maj 2025