Gå till innehåll
Lyssna på sidan Lyssna

Miljöbladet - Lantbruk, nr 1 2025

Traktor som plöjer

Miljöbladet är ett nyhetsblad som vi på Söderåsens miljöförbund tagit fram för att informera er verksamhet om vår tillsyn och en del nyheter inom miljöområdet. I detta nummer finns bland annat information om möte med LRF, digitala sprutjournaler, gödseljournaler och masshantering

Möte med LRF

Söderåsens miljöförbund har bjudit in ordförandena för LRF i våra fyra medlems-kommuner för att presentera våra medarbetare och vårt arbete. Under träffarna diskuterades bland annat avfall, massor och att det 2026 kommer krav på digitala sprutjournaler.

Nya regler för bekämpning - § 35 a ändras

Inför säsongen 2025 ändras en regel som berör användningen av kemiska växtskyddsmedel. Det handlar om användning av olika växtskydds-medel med samma verksamma ämne på samma yta, den regel som heter § 35 a.

Regeln finns i Förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (Bekämpningsmedelsför-ordningen). Den säger att man inte får använda växtskyddsmedel som innehåller samma verksamma ämne i större mängd eller fler gånger än vad något av de enskilda preparaten tillåter.

Nu försvinner den del av skrivningen om antal behandlingar och det blir möjligt att använda flera olika preparat trots att de innehåller samma verksamma ämne. Man måste fortfarande hålla sig inom den totala maximala mängden verksamt ämne som det preparat med högst tillåten mängd är godkänd för.

Hela ändringen av Bekämpningsmedelsförordningen hitta ni på SFS2024-1257.pdf Länk till annan webbplats.

Ändringen trädde i kraft 1 februari 2025. Det här innebär att vissa bekämpningsstrategier kan läggas upp på annat sätt.

Tillsynsprojekt 2025

Söderåsens miljöförbund kommer under växtodlingssäsongen 2025 att delta i Jordbruksverkets tillsynsprojekt om tillsyn i fält. Tillsynsprojektet inriktas framförallt till jordbruk med över 10 djurenheter eller 50 ha växtodling.

Projektet omfattar:

  • Dräneringsbrunnar
  • Öppna diken
  • Spridning av växtnäring
  • Spridning av växtskyddsmedel

Syftet med tillsynsprojektet är att:

  • Öka andelen tillsynsbesök i fält för att följa upp att lagstiftningen för spridning av växtnäring och växtskyddsmedel följs
  • Följa upp resultatet från tillsynsprojekt som genomfördes 2019
  • Öka möjligheten till en enhetlig och effektiv tillsyn inom dessa områden

Krav på digital sprutjournal från och med 1 januari 2026

Enligt nya bestämmelser, förordning (EU) 2023/564 ska yrkesmässiga användare från och med den 1 januari 2026 föra sprutjournal i ett elektroniskt format.

Förordningen gäller all yrkesmässig användning så som jordbruk, växthus, plantskolor, banvallar och golfbanor.

Journalerna kommer från och med 2028 att användas för att ta fram årlig statistik över användning av växtskyddsmedel.

Kemikalieinspektionen (KemI) ansvarar för att ta fram en lösning för hur kraven i den nya förordningen ska lösas här i Sverige. Arbetet sker i samarbete med Jordbruksverket.

Gödseljournaler

För dig som tar emot eller lämnar bort stallgödsel och organiska gödselmedel inom nitratkänsligt område gäller krav på att föra anteckningar om gödselslag, mängd, mängd totalfosfor gödselmedlen motsvarar, datum samt från vem den kommer/vem som tar emot gödseln. (Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring)

Gödseljournaler ska sparas i minst 6 år.

Rapportering av köldmedier

Finns det en köldmedieutrustning med aggregat som enskilt eller tillsammans innehåller över 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) på en fastighet eller i ett fordon ska en årlig rapport som visar genomförda läckagekontroller, skrotning och andra ingrepp i utrustningen lämnas till Söderåsens miljöförbund senast den 31 mars efterföljande år. För att förenkla och hålla nere tiden för handläggning är det bra om det finns en förklaring om ingrepp har utförts under året.

Ska du konvertera eller installera en ny utrustning som innehåller köldmedier med en sammanlagd mängd på mer än 14 ton CO2e krävs anmälan till miljöförbundet innan installation.

Kontroller och andra ingrepp i köldmedie-utrustning ska genomföras av certifierad personal från ett certifierat företag. Certifikatens giltighet kan du kontrollera på Incert Online. Mer information om köldmedia finns på vår hemsida https://www.smfo.se/foretagare/koldmedia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lövplattmask - (Obama nungara)

Lövplattmask är en ny invasiv art i Sverige som upptäcktes i Skåne i mitten av november 2024. I nuläget finns inte fastställda metoder att utrota lövplattmask eller andra potentiellt invasiva plattmaskar. Det är inte heller känt hur lövplattmask kan överleva i svensk natur. Därför är det viktigaste nu att hindra spridning till Sverige.

Lövplattmask är inte listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, däremot har regeringen fattat beslut att arten ska omfattas av nödåtgärder enligt 11 § i förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Beslutet innebär att det blir otillåtet att hålla eller föda upp arten, även om det sker i sluten förvaring, att använda eller utbyta arten, och avsiktligt transportera den eller släppa ut den i miljön. Beslutet börjar gälla 7 januari 2025.

Du kan snart rapportera fynd av lövplattmask till artportalen via: http://www.invasivaarter.nu/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Återanvända avfall och schaktmassor

Grus, bergkross, betong, jord och tegel är några exempel på överskotts- och restmaterial som kan återvinnas och användas igen för till exempel grundläggning för byggnationer, utfyllnader och bullervallar. Att återanvända avfall som schaktmassor, betong och tegel är bra, men det får inte förorena den nya platsen, riskera människors hälsa eller miljön, eller bidra till att området ser skräpigt ut. Viktigt att tänka på är att det är ditt ansvar att du inte tar emot och använder massor som förorenar omgivningen.

Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig mark-användning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.

Provtagning

Innan du börjar arbetet med att återvinna massor behöver du samla in kunskap om avfallet såsom exempelvis uppgifter om ursprung, vem som givit upphov till avfallet och via vilka processer, avfallets innehåll och bedömda utlaknings-egenskaper, avfallets förväntade förändring över tid och variation i avfallets sammansättning. Oftast behöver det även göras provtagning av massorna. I vissa fall då kunskapen om massorna är tillräcklig och det konstateras att risken för förorening är låg behöver provtagning inte vara nödvändig. Det kan vara bra att ta kontakt med Söderåsens miljöförbund i ett tidigt skede vid eventuella frågor om provtagning behövs i det enskilda fallet.

Du kan behöva anmäla eller söka tillstånd

Användning av avfall som innebär en föroreningsrisk som är mindre än ringa (MRR) kan göras utan anmälan eller tillstånd. Massor som har uppstått inom din egen verksamhet får du återanvända på plats, under förutsättning att massornas eventuella föroreningar inte leder till risker för människors hälsa eller för miljön och kräver då ingen anmälan.

Om föroreningsrisken är ringa krävs en anmälan till Söderåsens miljöförbund. Om risken är mer än ringa behöver du ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen.

Vilken risk och därmed prövningsnivå som gäller bedöms bland annat utifrån föroreningshalter och utlakning, mängden massor, skyddet av markmiljön, risken för spridning av förorening till omgivningen och hur lämplig platsen är.

Du bedömer själv hur stor risken är och om du behöver anmäla eller söka tillstånd för återanvändningen. En anmälan till miljöförbundet måste lämnas in minst sex veckor innan arbetet ska starta. Vid frågor om prövningsnivån kan du med fördel kontakta Söderåsens miljöförbund för rådgivning.

Återvinning eller bortskaffande

Det är viktigt att skilja mellan att återvinna massor och bortskaffa massor (deponering). För att användningen av massor ska anses utgöra återvinning ska det dels finnas ett verkligt behov av att ersätta annat material som annars hade behövts för ändamålet, dels ska avfallet vara miljö- och hälsomässigt lämpligt för ändamålet. Enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 finns fyra kriterier som ska vara uppfyllda vid återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål. Det handlar om att avfallet ska ersätta traditionella anläggningsmaterial, endast den mängd som behövs för konstruk-tionens funktion får användas, själva konstruk-tionen måste fylla en funktion (syfte) för att avfall ska få användas och konstruktionen ska färdigställas inom rimlig tid.

Vissa material kan vara olämpliga för återvinning

Betong

Betong kan vara möjlig att återanvända om den är provtagen och ren. Betong ska i så fall vara krossad och eventuell armering ska plockas bort. Markutfyllnad med betong kan vara aktuell främst i mindre känsliga markområden så som industrimark och trafik-område. Tänk på att betong kan påverka pH i mark och vatten.

Massor med skräp

 

Plast, elkablar, trä, isolerings-material, eller massor som i övrigt innehåller olika typer av avfall som inte sorterats ut är inte lämpliga att återanvända. Bygg- och rivnings-avfall ska enligt lag sorteras och hanteras så att trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast, och gips separeras från varandra där avfallet uppkom. Rivningsmassor som innehåller exempelvis främmande plast- och metallföremål eller liknande är osorterat avfall och ska inte återanvändas innan bort-sortering och behandling. Elkablar är som grundregel att betrakta som farligt avfall och får inte användas i anläggningsändamål.

Asfalt

 

Asfalt får inte användas för att fylla ut mark. Uppbruten asfalt ska i första hand köras till asfaltsverk för återvinning och tillverkning av ny asfalt. Asfalt innehåller oljeprodukter och har ett begränsat användningsområde som vägbeläggning. Särskilt krossad och finfördelad asfalt ökar risken för läckage av föroreningar. På grund av föroreningsrisken bör återanvändningen av asfalten betraktas som återvinning av avfall i anläggningsändamål. All användning av asfaltskross på nybyggda vägar på natur- eller jordbruksmark kan antas medföra föroreningsrisk.

Tjärasfalt

Tjärasfalt är äldre asfalt med stenkolstjära som bindemedel innehållande halter av PAH-16 på 70 mg/kg TS eller mer. Denna asfalt användes fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt får inte användas för att fylla ut mark. Tjärasfalt med höga PAH-halter klassas som farligt avfall (PAH16 >300 mg/kg) och ska köras till godkänd avfallsanläggning.

Energirådgivning

Du vet väl om att kommunen erbjuder kostnadsfri och opartisk energirådgivning?

Ta chansen och få en genom-gång av energianvändning. Du når energi-rådgivaren på 0413 – 78 24 95 eller energiradgivning@smfo.se Du hittar mer information på energiochklimatradgivningen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information om att ett nyhetsbrev lagts upp skickas via SMS. Vill du inte ha infromationen eller en pdf-kopia, kontakta info@smfo.se

Sidinformation

Senast uppdaterad:
10 mars 2025